Hoppas ni har haft det trevligt och lärt er mycket under resans gång.
Tack o hej, leverpastej!
torsdag 4 april 2019
Uppdrag 7 avslutning
Nu har vi återvänt till Göteborg 2019. Vi har haft en jätte trevlig och lärorik resa. Vi har bland annat besökt platser som Island och en by i Sverige. Vi har lärt oss mycket om litteraturen och samhället från den nordiska medeltiden och fått en inblick om hur litteratur skapades och användes. Den nordiska medeltiden bestod av berättelser som handlade om hjältar och gudar. Litteraturen hade även stort inflytande av den kristna tron, då det var under den nordiska medeltiden som kristendomen tog fart i norden.
Hoppas ni har haft det trevligt och lärt er mycket under resans gång.
Tack o hej, leverpastej!
Hoppas ni har haft det trevligt och lärt er mycket under resans gång.
Tack o hej, leverpastej!
Värdet av litteraturhistoriska studier
Utan att vi tänker på det influeras vi av litteraturen varje dag, vårt språk och vårt tänkande inspirerades hela tiden av olika uttryck och känslor som finns inom litteraturen. Litteraturen speglar ofta våra liv och samhället vilket gör att vi lätt kan relatera och inspireras av den, men trots detta är litteraturhistorien minst lika återkommande i våra liv.
Du behöver inte ens ha läst Shakespeare för att någon gång ha använt ett uttryck därifrån då Shakespeare är mer aktiv idag än på renässansen och för många är hans verk en stor del av deras liv. Jag tror att vi blir mycket mer påverkade av litteraturhistorien än vad vi tror och även att vi vet mer om den än vad vi tror. Nästan alla idag vet till exempel vad den trojanska hästen från Antiken är och vad den innebär. Det görs även en hel del filmer om till exempel gudar från antiken och medeltiden, gudar som bland annat Tor, Zeus och Athena återkommer ständigt i både barn och vuxenfilmer. Detta är ett tecken på att vi hela tiden inspireras av litteraturhistorien och att vi hela tiden hittar nya och intressanta varianter av den. Jag tror att litteraturhistorien hjälper oss väldigt mycket att förstå hur samhället såg ut på den tiden då jag tror att en Shakespeare pjäs berättar mer om hur samhället fungerar och hur personerna levde på den tiden än vad en historiebok gör. Jag tror även att man får med sig mer av en pjäs eller liknande än en historiebok då det är lite mer inspirerande och mer intressant än vad det kanske är att sitta och läsa en faktabok.
Det är bra att läsa äldre litteratur. Vi får många insikter om hur det var och förstår varför det blivit som det blivit idag. Det är genom Antiken som demokratin uppstod, genom Medeltiden som vi har den stora kristna tron i Norden. När vi läser dessa verk som gjordes på Antiken kan vi förstå deras tanke med det. Varför de bestämde sig för att införa det och på så sätt förstå varför vi fortfarande har det idag. De samhällsproblem som åtgärdades. Det gäller även att förstå världen för att kunna utveckla den. Genom att läsa om hur det var innan kan man ta vara på och använda de diskussioner som var redan på Antiken, på så sätt kan man använda historien för att förenkla nuvarande beslut.
Ett annat skäl som har stor betydelse för att makthavare inte ska kunna missbruka makten genom förfalskning av historien. Vi har sett på framförallt 1900-talet hur diktatorer förfalskar det förflutna för att gynnas själv och få fler på sin sida. Genom att läsa äldre verk kan man undankomma detta. Tänk om ingen hade vetat något om historien? Människor hade kunnat vrida och vända på det förflutna och ingen hade vetat bättre.
Vi själva kan om inte annat lära oss väldigt mycket. Istället för att diskutera med människor som finns idag kan man genom litterära verk diskutera med de som funnits vid en annan tid och på så sätt få en mycket större och djupare inblick i olika frågor. Man kan lära sig så mycket mer genom litterära verk från folk som upplevt den tiden än från sekundära källor.
När vi läser äldre texter så finns det ett par ord som man kanske aldrig har hört talas om innan. Det är pågrund av att språket har utvecklats under tiden, alltså ju äldre texter du läser desto mer ord kommer du inte att förstå. Konsekvensen blir då att man får lära sig nya ord för att kunna förstå texten. I texten ”Havamal” inom vår epok, nordisk medeltid, så återkom det ett par svåra ord. Ett ord som var i vägen för oss när vi försökte tolka texten var ordet ”Tarva”. Tarva betyder att någon behöver något. Pågrund av att vi fick lära oss ett nytt ord så blev vårt ordförråd större och vår läsförmåga blev bättre.
Genom att kunna någonting om tiden verket utspelar sig på, är skriven på eller handlar om underlättar mycket för att kunna förstå och reflektera över verket. Vi märkte tydligt när vi läste de olika epokerna från den nordiska medeltiden att det var mycket lättare att förstå vad som skedde i verket när vi visste saker om tiden. Hade vi inte läst på om det innan hade vi inte riktigt förstått lika bra eller kunnat reflektera över det som stod. Det svåra språket och de typiska dragen för den specifika tiden gjorde verken väldigt svåra att förstå och det tog lång tid att ”översätta” det gamla språket till hur vi hade skrivit samma verk idag. Tack vare att vi visste om vad man använde för gammalt språk, uttryck, vad man skrev om och hur man skrev på den tiden kunde vi förstå texten. Språket och meningarna var mycket svåra ibland och texterna var tydligt skrivna på den tiden. Som exempel handlade litteraturen mycket om myter, dikter, sagor och riddarlivet. Litteraturen var mycket ärbar och taktfull vilket är viktigt att veta. Med hjälp av den information vi lärt oss utifrån detta och djupare in på epoken kunde vi förstå texten mycket lättare än vad vi hade gjort innan vi läste på om nordisk medeltid.
Inom upplysningen skrevs upplysningstankar ner i t.ex Swift - Gullivers resor och detta blev den tidens litteratur. Man hade mycket kritik mot samhället, man protesterade mot kyrkan, adeln och makten som fanns då. Litteraturen är tydligt baserad på samhället och för att förstå dessa äldre verken bättre är det därför här också bra att kunna saker om upplysningens tid för att förstå litteraturen då den speciellt är baserad på själva samhället, tankarna och tiden under upplysningen.
Under t.ex. realismen och naturalismen så är det också en fördel att veta saker om den tiden för att förstå litteraturen då det var den vanliga människan och vardagen som skildrades då författarna var realister och verklighetsskildrare. Eftersom samhället och vardagen inte alls är samma idag så kan det vara svårt att koppla om man inte vet om hur samhället var under den tiden och hur vardagen såg ut för alla som levde. Industrialiseringen skedde som exempel och medelklassen växte, man hade även tydlig tro på vetenskapen. Kunskaper djupare i dessa områden kan göra att man förstår de litterära verken då det handlar om människan och vardagen på den tiden.
Det är viktigt att kunna saker om epoken för att förstå verken från den tiden då det oftast är baserat på tankegångarna som var då, samhället och livsstilen. Genom att veta saker om epoken kan man förstå verken tydligare och lättare även förstå språket då man även vet om vad de använde för slags språk, struktur och ordföljder. Man kan dra likheter till själva epoken via verken och då kunna förstå vad de handlar om.
Spår av äldre litteratur i dagens samhälle hittar vi nästan överallt. Först och främst så finns ju alla kända litterära verk från de olika epokerna fortfarande kvar i form av böcker, som det var från början. Går man in på ett bibliotek idag finns det oftast avdelningar som är baserade på tiden den skrevs, till exempel att det finns Charles Dickens böcker i dagens bibliotek. Böckerna har även förnyats och moderniserats för att ge yngre generationer chansen att läsa äldre böcker med ett modernare språk. En annan sak som säger att äldre litteratur finns kvar i dagens samhälle är att vi fortfarande har teatrar som baserar sig på litteratur från föregående epoker. Till exempel används William Shakespeares pjäser i vårat samhälle, Romeo och Julia är en sådan pjäs som är känd än idag och spelas på teatrar fortfarande. Idag finns det även väldigt många filmer och ett tecken på att äldre litteratur lever kvar är för att väldigt många filmer baserar sig på litteratur från äldre epoker.
Det finns en film som heter ”Troja” som baserar sig på det trojanska kriget från Homeros Iliaden, som var gjord under Antiken. Det är ju såklart väldigt mycket modernisering i filmen för att göra det spännande för tittarna, men själva handlingen baserar sig på Iliaden. En annan karaktär som är från den nordiska mytologin har också fått filmer baserade på de äldre texterna, nämligen Tor. Idag finns det väldigt många filmer som handlar om Tor och han skapades under den nordiska medeltiden. Dessa filmer har ju också moderniserats för att skapa mer spänning, men själva basen och karaktärerna är från de sagorna som skapades mellan 1000-talet och 1500-talet. Detta är bara några få exempel på filmer som baserat sig på äldre litteratur och ett väldigt stort tecken på att litteratur från andra epoker fortfarande påverkar oss idag.
Källor:
Svenskskrift.se, ”Varför ungdomar bör läsa gamla döda filosofer”, av Thomas Gür 27 januari 2012. Hämtad 2 April – 19, hämtad från:
https://www.svensktidskrift.se/varfor-ungdomar-bor-lasa-gamla-doda-filosofer/
Kristianstadsbladet.se, ”vilken roll har litteraturen i dagens samhälle?” Sunde Johannesson (3 september 2010) hämtad: 2 april – 2019, hämtad från:
http://www.kristianstadsbladet.se/kultur/vilken-roll-har-litteraturen-i-dagens-samhalle/
Du behöver inte ens ha läst Shakespeare för att någon gång ha använt ett uttryck därifrån då Shakespeare är mer aktiv idag än på renässansen och för många är hans verk en stor del av deras liv. Jag tror att vi blir mycket mer påverkade av litteraturhistorien än vad vi tror och även att vi vet mer om den än vad vi tror. Nästan alla idag vet till exempel vad den trojanska hästen från Antiken är och vad den innebär. Det görs även en hel del filmer om till exempel gudar från antiken och medeltiden, gudar som bland annat Tor, Zeus och Athena återkommer ständigt i både barn och vuxenfilmer. Detta är ett tecken på att vi hela tiden inspireras av litteraturhistorien och att vi hela tiden hittar nya och intressanta varianter av den. Jag tror att litteraturhistorien hjälper oss väldigt mycket att förstå hur samhället såg ut på den tiden då jag tror att en Shakespeare pjäs berättar mer om hur samhället fungerar och hur personerna levde på den tiden än vad en historiebok gör. Jag tror även att man får med sig mer av en pjäs eller liknande än en historiebok då det är lite mer inspirerande och mer intressant än vad det kanske är att sitta och läsa en faktabok.
Det är bra att läsa äldre litteratur. Vi får många insikter om hur det var och förstår varför det blivit som det blivit idag. Det är genom Antiken som demokratin uppstod, genom Medeltiden som vi har den stora kristna tron i Norden. När vi läser dessa verk som gjordes på Antiken kan vi förstå deras tanke med det. Varför de bestämde sig för att införa det och på så sätt förstå varför vi fortfarande har det idag. De samhällsproblem som åtgärdades. Det gäller även att förstå världen för att kunna utveckla den. Genom att läsa om hur det var innan kan man ta vara på och använda de diskussioner som var redan på Antiken, på så sätt kan man använda historien för att förenkla nuvarande beslut.
Ett annat skäl som har stor betydelse för att makthavare inte ska kunna missbruka makten genom förfalskning av historien. Vi har sett på framförallt 1900-talet hur diktatorer förfalskar det förflutna för att gynnas själv och få fler på sin sida. Genom att läsa äldre verk kan man undankomma detta. Tänk om ingen hade vetat något om historien? Människor hade kunnat vrida och vända på det förflutna och ingen hade vetat bättre.
Vi själva kan om inte annat lära oss väldigt mycket. Istället för att diskutera med människor som finns idag kan man genom litterära verk diskutera med de som funnits vid en annan tid och på så sätt få en mycket större och djupare inblick i olika frågor. Man kan lära sig så mycket mer genom litterära verk från folk som upplevt den tiden än från sekundära källor.
När vi läser äldre texter så finns det ett par ord som man kanske aldrig har hört talas om innan. Det är pågrund av att språket har utvecklats under tiden, alltså ju äldre texter du läser desto mer ord kommer du inte att förstå. Konsekvensen blir då att man får lära sig nya ord för att kunna förstå texten. I texten ”Havamal” inom vår epok, nordisk medeltid, så återkom det ett par svåra ord. Ett ord som var i vägen för oss när vi försökte tolka texten var ordet ”Tarva”. Tarva betyder att någon behöver något. Pågrund av att vi fick lära oss ett nytt ord så blev vårt ordförråd större och vår läsförmåga blev bättre.
Genom att kunna någonting om tiden verket utspelar sig på, är skriven på eller handlar om underlättar mycket för att kunna förstå och reflektera över verket. Vi märkte tydligt när vi läste de olika epokerna från den nordiska medeltiden att det var mycket lättare att förstå vad som skedde i verket när vi visste saker om tiden. Hade vi inte läst på om det innan hade vi inte riktigt förstått lika bra eller kunnat reflektera över det som stod. Det svåra språket och de typiska dragen för den specifika tiden gjorde verken väldigt svåra att förstå och det tog lång tid att ”översätta” det gamla språket till hur vi hade skrivit samma verk idag. Tack vare att vi visste om vad man använde för gammalt språk, uttryck, vad man skrev om och hur man skrev på den tiden kunde vi förstå texten. Språket och meningarna var mycket svåra ibland och texterna var tydligt skrivna på den tiden. Som exempel handlade litteraturen mycket om myter, dikter, sagor och riddarlivet. Litteraturen var mycket ärbar och taktfull vilket är viktigt att veta. Med hjälp av den information vi lärt oss utifrån detta och djupare in på epoken kunde vi förstå texten mycket lättare än vad vi hade gjort innan vi läste på om nordisk medeltid.
Inom upplysningen skrevs upplysningstankar ner i t.ex Swift - Gullivers resor och detta blev den tidens litteratur. Man hade mycket kritik mot samhället, man protesterade mot kyrkan, adeln och makten som fanns då. Litteraturen är tydligt baserad på samhället och för att förstå dessa äldre verken bättre är det därför här också bra att kunna saker om upplysningens tid för att förstå litteraturen då den speciellt är baserad på själva samhället, tankarna och tiden under upplysningen.
Under t.ex. realismen och naturalismen så är det också en fördel att veta saker om den tiden för att förstå litteraturen då det var den vanliga människan och vardagen som skildrades då författarna var realister och verklighetsskildrare. Eftersom samhället och vardagen inte alls är samma idag så kan det vara svårt att koppla om man inte vet om hur samhället var under den tiden och hur vardagen såg ut för alla som levde. Industrialiseringen skedde som exempel och medelklassen växte, man hade även tydlig tro på vetenskapen. Kunskaper djupare i dessa områden kan göra att man förstår de litterära verken då det handlar om människan och vardagen på den tiden.
Det är viktigt att kunna saker om epoken för att förstå verken från den tiden då det oftast är baserat på tankegångarna som var då, samhället och livsstilen. Genom att veta saker om epoken kan man förstå verken tydligare och lättare även förstå språket då man även vet om vad de använde för slags språk, struktur och ordföljder. Man kan dra likheter till själva epoken via verken och då kunna förstå vad de handlar om.
Spår av äldre litteratur i dagens samhälle hittar vi nästan överallt. Först och främst så finns ju alla kända litterära verk från de olika epokerna fortfarande kvar i form av böcker, som det var från början. Går man in på ett bibliotek idag finns det oftast avdelningar som är baserade på tiden den skrevs, till exempel att det finns Charles Dickens böcker i dagens bibliotek. Böckerna har även förnyats och moderniserats för att ge yngre generationer chansen att läsa äldre böcker med ett modernare språk. En annan sak som säger att äldre litteratur finns kvar i dagens samhälle är att vi fortfarande har teatrar som baserar sig på litteratur från föregående epoker. Till exempel används William Shakespeares pjäser i vårat samhälle, Romeo och Julia är en sådan pjäs som är känd än idag och spelas på teatrar fortfarande. Idag finns det även väldigt många filmer och ett tecken på att äldre litteratur lever kvar är för att väldigt många filmer baserar sig på litteratur från äldre epoker.
Det finns en film som heter ”Troja” som baserar sig på det trojanska kriget från Homeros Iliaden, som var gjord under Antiken. Det är ju såklart väldigt mycket modernisering i filmen för att göra det spännande för tittarna, men själva handlingen baserar sig på Iliaden. En annan karaktär som är från den nordiska mytologin har också fått filmer baserade på de äldre texterna, nämligen Tor. Idag finns det väldigt många filmer som handlar om Tor och han skapades under den nordiska medeltiden. Dessa filmer har ju också moderniserats för att skapa mer spänning, men själva basen och karaktärerna är från de sagorna som skapades mellan 1000-talet och 1500-talet. Detta är bara några få exempel på filmer som baserat sig på äldre litteratur och ett väldigt stort tecken på att litteratur från andra epoker fortfarande påverkar oss idag.
Källor:
Svenskskrift.se, ”Varför ungdomar bör läsa gamla döda filosofer”, av Thomas Gür 27 januari 2012. Hämtad 2 April – 19, hämtad från:
https://www.svensktidskrift.se/varfor-ungdomar-bor-lasa-gamla-doda-filosofer/
Kristianstadsbladet.se, ”vilken roll har litteraturen i dagens samhälle?” Sunde Johannesson (3 september 2010) hämtad: 2 april – 2019, hämtad från:
http://www.kristianstadsbladet.se/kultur/vilken-roll-har-litteraturen-i-dagens-samhalle/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)