Hoppas ni har haft det trevligt och lärt er mycket under resans gång.
Tack o hej, leverpastej!
torsdag 4 april 2019
Uppdrag 7 avslutning
Nu har vi återvänt till Göteborg 2019. Vi har haft en jätte trevlig och lärorik resa. Vi har bland annat besökt platser som Island och en by i Sverige. Vi har lärt oss mycket om litteraturen och samhället från den nordiska medeltiden och fått en inblick om hur litteratur skapades och användes. Den nordiska medeltiden bestod av berättelser som handlade om hjältar och gudar. Litteraturen hade även stort inflytande av den kristna tron, då det var under den nordiska medeltiden som kristendomen tog fart i norden.
Hoppas ni har haft det trevligt och lärt er mycket under resans gång.
Tack o hej, leverpastej!
Hoppas ni har haft det trevligt och lärt er mycket under resans gång.
Tack o hej, leverpastej!
Värdet av litteraturhistoriska studier
Utan att vi tänker på det influeras vi av litteraturen varje dag, vårt språk och vårt tänkande inspirerades hela tiden av olika uttryck och känslor som finns inom litteraturen. Litteraturen speglar ofta våra liv och samhället vilket gör att vi lätt kan relatera och inspireras av den, men trots detta är litteraturhistorien minst lika återkommande i våra liv.
Du behöver inte ens ha läst Shakespeare för att någon gång ha använt ett uttryck därifrån då Shakespeare är mer aktiv idag än på renässansen och för många är hans verk en stor del av deras liv. Jag tror att vi blir mycket mer påverkade av litteraturhistorien än vad vi tror och även att vi vet mer om den än vad vi tror. Nästan alla idag vet till exempel vad den trojanska hästen från Antiken är och vad den innebär. Det görs även en hel del filmer om till exempel gudar från antiken och medeltiden, gudar som bland annat Tor, Zeus och Athena återkommer ständigt i både barn och vuxenfilmer. Detta är ett tecken på att vi hela tiden inspireras av litteraturhistorien och att vi hela tiden hittar nya och intressanta varianter av den. Jag tror att litteraturhistorien hjälper oss väldigt mycket att förstå hur samhället såg ut på den tiden då jag tror att en Shakespeare pjäs berättar mer om hur samhället fungerar och hur personerna levde på den tiden än vad en historiebok gör. Jag tror även att man får med sig mer av en pjäs eller liknande än en historiebok då det är lite mer inspirerande och mer intressant än vad det kanske är att sitta och läsa en faktabok.
Det är bra att läsa äldre litteratur. Vi får många insikter om hur det var och förstår varför det blivit som det blivit idag. Det är genom Antiken som demokratin uppstod, genom Medeltiden som vi har den stora kristna tron i Norden. När vi läser dessa verk som gjordes på Antiken kan vi förstå deras tanke med det. Varför de bestämde sig för att införa det och på så sätt förstå varför vi fortfarande har det idag. De samhällsproblem som åtgärdades. Det gäller även att förstå världen för att kunna utveckla den. Genom att läsa om hur det var innan kan man ta vara på och använda de diskussioner som var redan på Antiken, på så sätt kan man använda historien för att förenkla nuvarande beslut.
Ett annat skäl som har stor betydelse för att makthavare inte ska kunna missbruka makten genom förfalskning av historien. Vi har sett på framförallt 1900-talet hur diktatorer förfalskar det förflutna för att gynnas själv och få fler på sin sida. Genom att läsa äldre verk kan man undankomma detta. Tänk om ingen hade vetat något om historien? Människor hade kunnat vrida och vända på det förflutna och ingen hade vetat bättre.
Vi själva kan om inte annat lära oss väldigt mycket. Istället för att diskutera med människor som finns idag kan man genom litterära verk diskutera med de som funnits vid en annan tid och på så sätt få en mycket större och djupare inblick i olika frågor. Man kan lära sig så mycket mer genom litterära verk från folk som upplevt den tiden än från sekundära källor.
När vi läser äldre texter så finns det ett par ord som man kanske aldrig har hört talas om innan. Det är pågrund av att språket har utvecklats under tiden, alltså ju äldre texter du läser desto mer ord kommer du inte att förstå. Konsekvensen blir då att man får lära sig nya ord för att kunna förstå texten. I texten ”Havamal” inom vår epok, nordisk medeltid, så återkom det ett par svåra ord. Ett ord som var i vägen för oss när vi försökte tolka texten var ordet ”Tarva”. Tarva betyder att någon behöver något. Pågrund av att vi fick lära oss ett nytt ord så blev vårt ordförråd större och vår läsförmåga blev bättre.
Genom att kunna någonting om tiden verket utspelar sig på, är skriven på eller handlar om underlättar mycket för att kunna förstå och reflektera över verket. Vi märkte tydligt när vi läste de olika epokerna från den nordiska medeltiden att det var mycket lättare att förstå vad som skedde i verket när vi visste saker om tiden. Hade vi inte läst på om det innan hade vi inte riktigt förstått lika bra eller kunnat reflektera över det som stod. Det svåra språket och de typiska dragen för den specifika tiden gjorde verken väldigt svåra att förstå och det tog lång tid att ”översätta” det gamla språket till hur vi hade skrivit samma verk idag. Tack vare att vi visste om vad man använde för gammalt språk, uttryck, vad man skrev om och hur man skrev på den tiden kunde vi förstå texten. Språket och meningarna var mycket svåra ibland och texterna var tydligt skrivna på den tiden. Som exempel handlade litteraturen mycket om myter, dikter, sagor och riddarlivet. Litteraturen var mycket ärbar och taktfull vilket är viktigt att veta. Med hjälp av den information vi lärt oss utifrån detta och djupare in på epoken kunde vi förstå texten mycket lättare än vad vi hade gjort innan vi läste på om nordisk medeltid.
Inom upplysningen skrevs upplysningstankar ner i t.ex Swift - Gullivers resor och detta blev den tidens litteratur. Man hade mycket kritik mot samhället, man protesterade mot kyrkan, adeln och makten som fanns då. Litteraturen är tydligt baserad på samhället och för att förstå dessa äldre verken bättre är det därför här också bra att kunna saker om upplysningens tid för att förstå litteraturen då den speciellt är baserad på själva samhället, tankarna och tiden under upplysningen.
Under t.ex. realismen och naturalismen så är det också en fördel att veta saker om den tiden för att förstå litteraturen då det var den vanliga människan och vardagen som skildrades då författarna var realister och verklighetsskildrare. Eftersom samhället och vardagen inte alls är samma idag så kan det vara svårt att koppla om man inte vet om hur samhället var under den tiden och hur vardagen såg ut för alla som levde. Industrialiseringen skedde som exempel och medelklassen växte, man hade även tydlig tro på vetenskapen. Kunskaper djupare i dessa områden kan göra att man förstår de litterära verken då det handlar om människan och vardagen på den tiden.
Det är viktigt att kunna saker om epoken för att förstå verken från den tiden då det oftast är baserat på tankegångarna som var då, samhället och livsstilen. Genom att veta saker om epoken kan man förstå verken tydligare och lättare även förstå språket då man även vet om vad de använde för slags språk, struktur och ordföljder. Man kan dra likheter till själva epoken via verken och då kunna förstå vad de handlar om.
Spår av äldre litteratur i dagens samhälle hittar vi nästan överallt. Först och främst så finns ju alla kända litterära verk från de olika epokerna fortfarande kvar i form av böcker, som det var från början. Går man in på ett bibliotek idag finns det oftast avdelningar som är baserade på tiden den skrevs, till exempel att det finns Charles Dickens böcker i dagens bibliotek. Böckerna har även förnyats och moderniserats för att ge yngre generationer chansen att läsa äldre böcker med ett modernare språk. En annan sak som säger att äldre litteratur finns kvar i dagens samhälle är att vi fortfarande har teatrar som baserar sig på litteratur från föregående epoker. Till exempel används William Shakespeares pjäser i vårat samhälle, Romeo och Julia är en sådan pjäs som är känd än idag och spelas på teatrar fortfarande. Idag finns det även väldigt många filmer och ett tecken på att äldre litteratur lever kvar är för att väldigt många filmer baserar sig på litteratur från äldre epoker.
Det finns en film som heter ”Troja” som baserar sig på det trojanska kriget från Homeros Iliaden, som var gjord under Antiken. Det är ju såklart väldigt mycket modernisering i filmen för att göra det spännande för tittarna, men själva handlingen baserar sig på Iliaden. En annan karaktär som är från den nordiska mytologin har också fått filmer baserade på de äldre texterna, nämligen Tor. Idag finns det väldigt många filmer som handlar om Tor och han skapades under den nordiska medeltiden. Dessa filmer har ju också moderniserats för att skapa mer spänning, men själva basen och karaktärerna är från de sagorna som skapades mellan 1000-talet och 1500-talet. Detta är bara några få exempel på filmer som baserat sig på äldre litteratur och ett väldigt stort tecken på att litteratur från andra epoker fortfarande påverkar oss idag.
Källor:
Svenskskrift.se, ”Varför ungdomar bör läsa gamla döda filosofer”, av Thomas Gür 27 januari 2012. Hämtad 2 April – 19, hämtad från:
https://www.svensktidskrift.se/varfor-ungdomar-bor-lasa-gamla-doda-filosofer/
Kristianstadsbladet.se, ”vilken roll har litteraturen i dagens samhälle?” Sunde Johannesson (3 september 2010) hämtad: 2 april – 2019, hämtad från:
http://www.kristianstadsbladet.se/kultur/vilken-roll-har-litteraturen-i-dagens-samhalle/
Du behöver inte ens ha läst Shakespeare för att någon gång ha använt ett uttryck därifrån då Shakespeare är mer aktiv idag än på renässansen och för många är hans verk en stor del av deras liv. Jag tror att vi blir mycket mer påverkade av litteraturhistorien än vad vi tror och även att vi vet mer om den än vad vi tror. Nästan alla idag vet till exempel vad den trojanska hästen från Antiken är och vad den innebär. Det görs även en hel del filmer om till exempel gudar från antiken och medeltiden, gudar som bland annat Tor, Zeus och Athena återkommer ständigt i både barn och vuxenfilmer. Detta är ett tecken på att vi hela tiden inspireras av litteraturhistorien och att vi hela tiden hittar nya och intressanta varianter av den. Jag tror att litteraturhistorien hjälper oss väldigt mycket att förstå hur samhället såg ut på den tiden då jag tror att en Shakespeare pjäs berättar mer om hur samhället fungerar och hur personerna levde på den tiden än vad en historiebok gör. Jag tror även att man får med sig mer av en pjäs eller liknande än en historiebok då det är lite mer inspirerande och mer intressant än vad det kanske är att sitta och läsa en faktabok.
Det är bra att läsa äldre litteratur. Vi får många insikter om hur det var och förstår varför det blivit som det blivit idag. Det är genom Antiken som demokratin uppstod, genom Medeltiden som vi har den stora kristna tron i Norden. När vi läser dessa verk som gjordes på Antiken kan vi förstå deras tanke med det. Varför de bestämde sig för att införa det och på så sätt förstå varför vi fortfarande har det idag. De samhällsproblem som åtgärdades. Det gäller även att förstå världen för att kunna utveckla den. Genom att läsa om hur det var innan kan man ta vara på och använda de diskussioner som var redan på Antiken, på så sätt kan man använda historien för att förenkla nuvarande beslut.
Ett annat skäl som har stor betydelse för att makthavare inte ska kunna missbruka makten genom förfalskning av historien. Vi har sett på framförallt 1900-talet hur diktatorer förfalskar det förflutna för att gynnas själv och få fler på sin sida. Genom att läsa äldre verk kan man undankomma detta. Tänk om ingen hade vetat något om historien? Människor hade kunnat vrida och vända på det förflutna och ingen hade vetat bättre.
Vi själva kan om inte annat lära oss väldigt mycket. Istället för att diskutera med människor som finns idag kan man genom litterära verk diskutera med de som funnits vid en annan tid och på så sätt få en mycket större och djupare inblick i olika frågor. Man kan lära sig så mycket mer genom litterära verk från folk som upplevt den tiden än från sekundära källor.
När vi läser äldre texter så finns det ett par ord som man kanske aldrig har hört talas om innan. Det är pågrund av att språket har utvecklats under tiden, alltså ju äldre texter du läser desto mer ord kommer du inte att förstå. Konsekvensen blir då att man får lära sig nya ord för att kunna förstå texten. I texten ”Havamal” inom vår epok, nordisk medeltid, så återkom det ett par svåra ord. Ett ord som var i vägen för oss när vi försökte tolka texten var ordet ”Tarva”. Tarva betyder att någon behöver något. Pågrund av att vi fick lära oss ett nytt ord så blev vårt ordförråd större och vår läsförmåga blev bättre.
Genom att kunna någonting om tiden verket utspelar sig på, är skriven på eller handlar om underlättar mycket för att kunna förstå och reflektera över verket. Vi märkte tydligt när vi läste de olika epokerna från den nordiska medeltiden att det var mycket lättare att förstå vad som skedde i verket när vi visste saker om tiden. Hade vi inte läst på om det innan hade vi inte riktigt förstått lika bra eller kunnat reflektera över det som stod. Det svåra språket och de typiska dragen för den specifika tiden gjorde verken väldigt svåra att förstå och det tog lång tid att ”översätta” det gamla språket till hur vi hade skrivit samma verk idag. Tack vare att vi visste om vad man använde för gammalt språk, uttryck, vad man skrev om och hur man skrev på den tiden kunde vi förstå texten. Språket och meningarna var mycket svåra ibland och texterna var tydligt skrivna på den tiden. Som exempel handlade litteraturen mycket om myter, dikter, sagor och riddarlivet. Litteraturen var mycket ärbar och taktfull vilket är viktigt att veta. Med hjälp av den information vi lärt oss utifrån detta och djupare in på epoken kunde vi förstå texten mycket lättare än vad vi hade gjort innan vi läste på om nordisk medeltid.
Inom upplysningen skrevs upplysningstankar ner i t.ex Swift - Gullivers resor och detta blev den tidens litteratur. Man hade mycket kritik mot samhället, man protesterade mot kyrkan, adeln och makten som fanns då. Litteraturen är tydligt baserad på samhället och för att förstå dessa äldre verken bättre är det därför här också bra att kunna saker om upplysningens tid för att förstå litteraturen då den speciellt är baserad på själva samhället, tankarna och tiden under upplysningen.
Under t.ex. realismen och naturalismen så är det också en fördel att veta saker om den tiden för att förstå litteraturen då det var den vanliga människan och vardagen som skildrades då författarna var realister och verklighetsskildrare. Eftersom samhället och vardagen inte alls är samma idag så kan det vara svårt att koppla om man inte vet om hur samhället var under den tiden och hur vardagen såg ut för alla som levde. Industrialiseringen skedde som exempel och medelklassen växte, man hade även tydlig tro på vetenskapen. Kunskaper djupare i dessa områden kan göra att man förstår de litterära verken då det handlar om människan och vardagen på den tiden.
Det är viktigt att kunna saker om epoken för att förstå verken från den tiden då det oftast är baserat på tankegångarna som var då, samhället och livsstilen. Genom att veta saker om epoken kan man förstå verken tydligare och lättare även förstå språket då man även vet om vad de använde för slags språk, struktur och ordföljder. Man kan dra likheter till själva epoken via verken och då kunna förstå vad de handlar om.
Spår av äldre litteratur i dagens samhälle hittar vi nästan överallt. Först och främst så finns ju alla kända litterära verk från de olika epokerna fortfarande kvar i form av böcker, som det var från början. Går man in på ett bibliotek idag finns det oftast avdelningar som är baserade på tiden den skrevs, till exempel att det finns Charles Dickens böcker i dagens bibliotek. Böckerna har även förnyats och moderniserats för att ge yngre generationer chansen att läsa äldre böcker med ett modernare språk. En annan sak som säger att äldre litteratur finns kvar i dagens samhälle är att vi fortfarande har teatrar som baserar sig på litteratur från föregående epoker. Till exempel används William Shakespeares pjäser i vårat samhälle, Romeo och Julia är en sådan pjäs som är känd än idag och spelas på teatrar fortfarande. Idag finns det även väldigt många filmer och ett tecken på att äldre litteratur lever kvar är för att väldigt många filmer baserar sig på litteratur från äldre epoker.
Det finns en film som heter ”Troja” som baserar sig på det trojanska kriget från Homeros Iliaden, som var gjord under Antiken. Det är ju såklart väldigt mycket modernisering i filmen för att göra det spännande för tittarna, men själva handlingen baserar sig på Iliaden. En annan karaktär som är från den nordiska mytologin har också fått filmer baserade på de äldre texterna, nämligen Tor. Idag finns det väldigt många filmer som handlar om Tor och han skapades under den nordiska medeltiden. Dessa filmer har ju också moderniserats för att skapa mer spänning, men själva basen och karaktärerna är från de sagorna som skapades mellan 1000-talet och 1500-talet. Detta är bara några få exempel på filmer som baserat sig på äldre litteratur och ett väldigt stort tecken på att litteratur från andra epoker fortfarande påverkar oss idag.
Källor:
Svenskskrift.se, ”Varför ungdomar bör läsa gamla döda filosofer”, av Thomas Gür 27 januari 2012. Hämtad 2 April – 19, hämtad från:
https://www.svensktidskrift.se/varfor-ungdomar-bor-lasa-gamla-doda-filosofer/
Kristianstadsbladet.se, ”vilken roll har litteraturen i dagens samhälle?” Sunde Johannesson (3 september 2010) hämtad: 2 april – 2019, hämtad från:
http://www.kristianstadsbladet.se/kultur/vilken-roll-har-litteraturen-i-dagens-samhalle/
måndag 25 mars 2019
Uppdrag 4 - Branden på Bergtorshval, ur Njas saga
Branden på Bergtorshval, ur Njas saga
Det handlar om Njal som bor på en gård där det uppstår tvister. Njals söner Skarpheden, Grim och Helge har lurats att döda Hoskuld som är en bonde. Hövdingen Flose som är hans släkting samlar ett gäng och stormar Bergtorshval, Njals gård, för att hämnas. De gör så gården börjar brinna samtidigt som Njals familj försöker göra upp en förlikning.
Utdraget består av ett gammaldags språk som är typiskt för den äldre svenskan. Till exempel ”Nu skall vi ge akt på vad de ämnar sig till” är inget vi skulle säga idag till vardags och är idag utbytt mot andra ord för att berätta det Flose sa. Det är kort och rakt på sak i dialoger mellan karaktärerna. Man får inte veta så mycket om karaktärerna och några specifika personbeskrivningar görs inte, vilket är typiskt för epoken. Man får istället under tidens gång genom handlingar i berättelsen, reda på hur de är och agerar. Berättelsen ger som läsare en direkt blick på situationen och innefattar inte den psykologiska biten, det är handlingar som ger berättelsen bredd och tar den framåt.
Ett annat typiskt drag är moralen som fanns då. ”Öga för öga, tand för tand” är ett välkänt citat som beskriver det man levde efter. Gjorde man en sak fick man tillbaka lika mycket. Här fanns inget utrymme för att förhandla. Det var att storma rätt fiender, hade någon gjort något dumt mot någon kunde man bara förvänta sig att bli stormad och få en armé efter sig. Det var krig som gällde. Ingen rättslig förhandling eller liknande som vi har idag. Man ansåg att om någon hade gjort fel hade man rätt att döda vem och vad man ville. De hade ingen specifika regler som de följde.
Man var kort på känslor och utelämnade det jobbiga. Blev det en jobbig situation var det bara att ta det så. Njal säger till sin gårdsfogde: ”Nu skall du lägga märke till, var vi två lägger oss, och hur jag ordnar det om oss, för jag ämnar inte flytta mig från stället, hur mycket röken och branden än plågar mig. Då kan du något så när veta, var du har att söka efter våra ben.” Han förklara alltså att brinna inne är något som han accepterar och inte tar på så stort allvar i att han ska dö. Istället lämnar han känslorna bakom sig och förklarar konkret varför och hur han gör för att göra det praktiskt för gårdsfogden. Ett mycket typiskt drag som återspeglar moralen från den hårda medeltiden.
Vid ett flertal tillfällen nämner de i olika sammanhang, något om den kristna tron. Vid den här tiden hade kristendomen ett allt större inflytande i den nordiska medeltiden. När Flose står mellan valet att antingen bränna familjen inne eller ge upp och då säger han som argument till sitt beslut: ”Det andra är att sätta eld på huset och bränna dem inne, men då får vi mycket att svara för inför Gud, för vi är ju själva kristna män.” Här visar han att den kristna tron hade satt större spår i hur de betedde sig och vad de ansåg var rätt att göra för sin anknytning till kristendomen.
Berättelsen är baserad mycket på den nordiska medeltidens livsstil och miljö. Hur fiender attackerad varandra och hur man agerade. Eftersom den är baserad på hur de levde är det på grund av det som berättelsen är uppbyggd på just det sättet. Hade utgångspunkten varit på ett helt annat sätt, hur samhället var uppbyggd, hade berättelsen sett ut så istället.
Det handlar om Njal som bor på en gård där det uppstår tvister. Njals söner Skarpheden, Grim och Helge har lurats att döda Hoskuld som är en bonde. Hövdingen Flose som är hans släkting samlar ett gäng och stormar Bergtorshval, Njals gård, för att hämnas. De gör så gården börjar brinna samtidigt som Njals familj försöker göra upp en förlikning.
Utdraget består av ett gammaldags språk som är typiskt för den äldre svenskan. Till exempel ”Nu skall vi ge akt på vad de ämnar sig till” är inget vi skulle säga idag till vardags och är idag utbytt mot andra ord för att berätta det Flose sa. Det är kort och rakt på sak i dialoger mellan karaktärerna. Man får inte veta så mycket om karaktärerna och några specifika personbeskrivningar görs inte, vilket är typiskt för epoken. Man får istället under tidens gång genom handlingar i berättelsen, reda på hur de är och agerar. Berättelsen ger som läsare en direkt blick på situationen och innefattar inte den psykologiska biten, det är handlingar som ger berättelsen bredd och tar den framåt.
Ett annat typiskt drag är moralen som fanns då. ”Öga för öga, tand för tand” är ett välkänt citat som beskriver det man levde efter. Gjorde man en sak fick man tillbaka lika mycket. Här fanns inget utrymme för att förhandla. Det var att storma rätt fiender, hade någon gjort något dumt mot någon kunde man bara förvänta sig att bli stormad och få en armé efter sig. Det var krig som gällde. Ingen rättslig förhandling eller liknande som vi har idag. Man ansåg att om någon hade gjort fel hade man rätt att döda vem och vad man ville. De hade ingen specifika regler som de följde.
Man var kort på känslor och utelämnade det jobbiga. Blev det en jobbig situation var det bara att ta det så. Njal säger till sin gårdsfogde: ”Nu skall du lägga märke till, var vi två lägger oss, och hur jag ordnar det om oss, för jag ämnar inte flytta mig från stället, hur mycket röken och branden än plågar mig. Då kan du något så när veta, var du har att söka efter våra ben.” Han förklara alltså att brinna inne är något som han accepterar och inte tar på så stort allvar i att han ska dö. Istället lämnar han känslorna bakom sig och förklarar konkret varför och hur han gör för att göra det praktiskt för gårdsfogden. Ett mycket typiskt drag som återspeglar moralen från den hårda medeltiden.
Vid ett flertal tillfällen nämner de i olika sammanhang, något om den kristna tron. Vid den här tiden hade kristendomen ett allt större inflytande i den nordiska medeltiden. När Flose står mellan valet att antingen bränna familjen inne eller ge upp och då säger han som argument till sitt beslut: ”Det andra är att sätta eld på huset och bränna dem inne, men då får vi mycket att svara för inför Gud, för vi är ju själva kristna män.” Här visar han att den kristna tron hade satt större spår i hur de betedde sig och vad de ansåg var rätt att göra för sin anknytning till kristendomen.
Berättelsen är baserad mycket på den nordiska medeltidens livsstil och miljö. Hur fiender attackerad varandra och hur man agerade. Eftersom den är baserad på hur de levde är det på grund av det som berättelsen är uppbyggd på just det sättet. Hade utgångspunkten varit på ett helt annat sätt, hur samhället var uppbyggd, hade berättelsen sett ut så istället.
Uppdrag 4 - Havamal
Havamal
Dikten Havamal eller den höges tal är en text där det sägs att Oden själv har gett goda råd om hur man håller sig vid liv med god hälsa i en hård värld. Texten består av 20 korta dikter som alla är skriva på samma hårda, korta stil som visar väldigt tydligt hur det nordiska medeltida samhället ser ut.
Dikterna har som sagt en väldigt kort och konkret stil, vilket påminner mycket om landskapslagarna då de också är skrivna på ett väldigt konkret och kort sätt som förklarar konsekvenserna för just en handling. Dikterna förklarar vad du ska gör om du t,ex blir bemött på ett visst sätt i en viss handling, vilket återigen är en av de största skillnaderna från vår tids tänkande då vi ofta handlar lite mer utifrån den situation vi handlar i och inte efter vad man ”ska göra” i alla liknande situationer. Ett exempel på detta är dikt 10 där texten lyder ”vän sin skall man vara och gälda gåva med gåva, hån gälda med hån tillbaka och list med lögn möta”. Denna texten ger råd hur du ska handla om t,ex en vän ger dig en gåva eller om den ljuger och här framgår det väldigt tydligt att man ska handla på exakt samma sätt i en situation som kanske ser olika ut från gång till gång. Detta sättet att skriva men också att tänka och se på situationer i livet är ett väldigt typiskt drag för den nordiska medeltidens hårda och lite strikta samhälle.
Vers 11 ger råd om att man ska bevara de vänner man har. En del av texten lyder ”…dela hans tycken, byt täta gåvor, far träget att honom träffa.” Den förklarar att man ska ha samma åsikter, dela på gåvor och besöka sin kompis så ofta det går.detta hör ihop med hela syftet av texten, råd för livet, att det är viktigt att bevara nära och kära för att hjälpa i livet.
Ett annat råd som uppkommer i texten är från dikt 12 där det framgår tydligt att man inte klarar sig särskilt länge om man är ensam och oälskad. Det står bland annat ”en tall tvinar, som på tomten står ensam, skydd ger ej bark eller barr”. Budskapet med detta tror jag är att så länge man är ensam så är man svag, oavsett hur tuff man ser ut eller känner sig så är vänskap och kärlek alltid ett bättre skydd.
I alla verser så finns det budskap. I vers 2 så läser man om att det är en man som behöver hjälp. ”Värme tarvar vandrarn som in kommit frusen och kall om knäna” lyder en del av texten. Den meningen förklarar att man ska hjälpa sina medmänniskor om någon är i nöd av något som till exempel värme. Alltså att man inte ska vara självisk och alltid försöka gör något gott om man kan.
Vers 5 i texten vill förmedla att man kan dricka öl, men inte dricka för mycket för det är inte så gott men även att ”...ju mer du dricker, dess mindre vet du, vart ditt vett tar vägen”. Den förklarar att man ska alltid vara alert och veta vad man gör för att inte göra bort sig eller göra något som skadar andra. Alltså att man inte ska dricka för mycket helt enkelt och dricka ansvarsfullt. ”Ej är så gott, som gott man säger”. Det finns många som dricker öl för att det är gott, men man kan avstå från alkohol för att förhindra att till exempel göra bort sig för att det egentligen inte är gott.
Vers 19 handlar om att man inte ska dö, för man gör mer nytta för andra när man lever. Ett stycke lyder ”…Enblind är bättre än ett bränt lik, den döde duger intet.” Den förklara alltså att det spelar ingen roll om du är blind, döv eller sjuk, du gör mer nytta vid liv än när du är död. Det är något som var viktigt på den tiden, att alla skulle hjälpa till så länge de var vid liv. Vers 19 är även den näst sista dikten och den handlar om döden. Det menas att alla dikter handlar om olika stadier i livet, från början till slut, från födsel till död. Allt som allt handlar dikterna om livshändelser och hur man ska sköta sin genom livet.
Dikten Havamal eller den höges tal är en text där det sägs att Oden själv har gett goda råd om hur man håller sig vid liv med god hälsa i en hård värld. Texten består av 20 korta dikter som alla är skriva på samma hårda, korta stil som visar väldigt tydligt hur det nordiska medeltida samhället ser ut.
Dikterna har som sagt en väldigt kort och konkret stil, vilket påminner mycket om landskapslagarna då de också är skrivna på ett väldigt konkret och kort sätt som förklarar konsekvenserna för just en handling. Dikterna förklarar vad du ska gör om du t,ex blir bemött på ett visst sätt i en viss handling, vilket återigen är en av de största skillnaderna från vår tids tänkande då vi ofta handlar lite mer utifrån den situation vi handlar i och inte efter vad man ”ska göra” i alla liknande situationer. Ett exempel på detta är dikt 10 där texten lyder ”vän sin skall man vara och gälda gåva med gåva, hån gälda med hån tillbaka och list med lögn möta”. Denna texten ger råd hur du ska handla om t,ex en vän ger dig en gåva eller om den ljuger och här framgår det väldigt tydligt att man ska handla på exakt samma sätt i en situation som kanske ser olika ut från gång till gång. Detta sättet att skriva men också att tänka och se på situationer i livet är ett väldigt typiskt drag för den nordiska medeltidens hårda och lite strikta samhälle.
Vers 11 ger råd om att man ska bevara de vänner man har. En del av texten lyder ”…dela hans tycken, byt täta gåvor, far träget att honom träffa.” Den förklarar att man ska ha samma åsikter, dela på gåvor och besöka sin kompis så ofta det går.detta hör ihop med hela syftet av texten, råd för livet, att det är viktigt att bevara nära och kära för att hjälpa i livet.
Ett annat råd som uppkommer i texten är från dikt 12 där det framgår tydligt att man inte klarar sig särskilt länge om man är ensam och oälskad. Det står bland annat ”en tall tvinar, som på tomten står ensam, skydd ger ej bark eller barr”. Budskapet med detta tror jag är att så länge man är ensam så är man svag, oavsett hur tuff man ser ut eller känner sig så är vänskap och kärlek alltid ett bättre skydd.
I alla verser så finns det budskap. I vers 2 så läser man om att det är en man som behöver hjälp. ”Värme tarvar vandrarn som in kommit frusen och kall om knäna” lyder en del av texten. Den meningen förklarar att man ska hjälpa sina medmänniskor om någon är i nöd av något som till exempel värme. Alltså att man inte ska vara självisk och alltid försöka gör något gott om man kan.
Vers 5 i texten vill förmedla att man kan dricka öl, men inte dricka för mycket för det är inte så gott men även att ”...ju mer du dricker, dess mindre vet du, vart ditt vett tar vägen”. Den förklarar att man ska alltid vara alert och veta vad man gör för att inte göra bort sig eller göra något som skadar andra. Alltså att man inte ska dricka för mycket helt enkelt och dricka ansvarsfullt. ”Ej är så gott, som gott man säger”. Det finns många som dricker öl för att det är gott, men man kan avstå från alkohol för att förhindra att till exempel göra bort sig för att det egentligen inte är gott.
Vers 19 handlar om att man inte ska dö, för man gör mer nytta för andra när man lever. Ett stycke lyder ”…Enblind är bättre än ett bränt lik, den döde duger intet.” Den förklara alltså att det spelar ingen roll om du är blind, döv eller sjuk, du gör mer nytta vid liv än när du är död. Det är något som var viktigt på den tiden, att alla skulle hjälpa till så länge de var vid liv. Vers 19 är även den näst sista dikten och den handlar om döden. Det menas att alla dikter handlar om olika stadier i livet, från början till slut, från födsel till död. Allt som allt handlar dikterna om livshändelser och hur man ska sköta sin genom livet.
uppdrag 4 - Tors färd till Utgårdaloke
Tors färd till Utgårdaloke
”Tors färd till Utgårdaloke” handlar om en färd till jättarnas land för Tor och Loke. Det börjar med att Tor och Loke övernattar hos en bondfamilj. När Tor och Loke ska fortsätta sin resa så tar de två bondbarn, Tjalve och Röskva, mot deras vilja. Dagen efter söker de nytt nattläger, denna gången är det inte som de tänkt sig. De tror att dem hittat ett helt vanligt hus men det visar sig att det var något helt annat. Under natten så hörde de i huset ett mycket högt ljud flera gånger. På morgonen så gick Tor ut från lägret och såg då jätten Skrymer sova några meter från huset. Jätten vaknade och startade en konversation med gänget. Det visade sig inte vara ett helt vanligt hus, det var hans vante. Skrymer var inte medveten om att Tor och hans följe övernatta i hans vante. Jätten frågade Tor om han vill följa med honom och Tor sa ja. Solen tittade fram och morgonen var här. Tor och hans följe gör sig redo att gå till borgen Utgård, där Utgårdaloke levde. Skrymer visade vägen på plats, önskade dem lycka till och gav också några råd. Skrymer
gick norr ut till fjällen och Tor och gänget gick öster ut.
De kom fram till jättarnas borg och träffade Utgårdaloke vid porten, som var kung. Tor och hans vänner utmanas i olika tävlingar för att bevisa att de är värdiga att komma in i borgen. Varken Tor eller hans vänner klarade av dessa utmaningar för att utmaningarna var omöjliga att klara av. Det visade sig att Utgårdaloke var samma jätte som Tor och han följe träffade i skogen. Tor och hans följe blev avvisade från borgen och hade en konversation med kungen som gjorde Tor väldigt arg. När han tog sin hammare och ville slå till Utgårdaloke försvann både han och borgen. Tor och hans vänner vandrade tillbaka till Trudvångarna.
Analys
Det typiska för den här historien, som brukar uppkomma i texter från den nordiska medeltiden, är att den handlar om gudar. Under den nordiska medeltiden skrevs nästan bara historier om hjältar och gudar, vilket gör den här sagan väldigt typisk för sin tid då den handlar om guden Tor. Ett annat drag som gör denna historien typisk för sin tid är personbeskrivningarna av karaktärerna. Det finns inga beskrivningar om deras inre, utan det beskrivs genom deras handlingar. Till exempel från texten där Tors bror Loke utmanar jätte i att äta så mycket som möjligt. På det sättet får man reda på en egenskap hos Loke genom hans handlande, vilket är ett väldigt typiskt drag från den nordiska medeltiden.
Typiska drag för sin tid uppkommer nästan hela tiden i texten. Ett drag som uppkommer väldigt ofta är att historien är väldigt ordknapp vilket är väldigt vanligt i texter som framkom under den nordiska medeltiden. Exempel från berättelsen: ”Men vid midnattstid vart det svårt jordskalv, så att jorden gick i vågor under dem och hela huset skalv.” Här visas tydligt att de inte direkt beskriver vad som händer utan talar lite mer i gåtor. På detta sätt undviker de även att skriva ut alla ord som de menar, vilket är typiskt för epoken, att skriva mer i gåtor och med mindre ord än vad vi skulle göra i våran tid.
Denna saga kan också kopplas till samhället som var under den nordiska medeltiden. Kvinnor hade nästan ingen makt under den här tiden och det visar sig i texten. Alla karaktärer är män, förutom en bondflicka som inte har någon större påverkan i historien. Detta är ju ett drag som har påverkats av samhället, om historien till exempel hade skrivits i våran tid hade det förmodligen varit med fler kvinnliga karaktärer. Samhället var verkligen inte jämställt på den tiden vilket också påverkar hur författare skrev sina berättelser. Sedan, som jag har nämnt tidigare, är det väldigt typiskt att sagorna handlar om hjältar och gudar. Det är ju för att människorna under medeltiden ville skriva om större saker än vardagliga problem, vilket visar sig i de flesta historierna och speciellt i ”Tors färd till Utgårdaloke”.
”Tors färd till Utgårdaloke” handlar om en färd till jättarnas land för Tor och Loke. Det börjar med att Tor och Loke övernattar hos en bondfamilj. När Tor och Loke ska fortsätta sin resa så tar de två bondbarn, Tjalve och Röskva, mot deras vilja. Dagen efter söker de nytt nattläger, denna gången är det inte som de tänkt sig. De tror att dem hittat ett helt vanligt hus men det visar sig att det var något helt annat. Under natten så hörde de i huset ett mycket högt ljud flera gånger. På morgonen så gick Tor ut från lägret och såg då jätten Skrymer sova några meter från huset. Jätten vaknade och startade en konversation med gänget. Det visade sig inte vara ett helt vanligt hus, det var hans vante. Skrymer var inte medveten om att Tor och hans följe övernatta i hans vante. Jätten frågade Tor om han vill följa med honom och Tor sa ja. Solen tittade fram och morgonen var här. Tor och hans följe gör sig redo att gå till borgen Utgård, där Utgårdaloke levde. Skrymer visade vägen på plats, önskade dem lycka till och gav också några råd. Skrymer
gick norr ut till fjällen och Tor och gänget gick öster ut.
De kom fram till jättarnas borg och träffade Utgårdaloke vid porten, som var kung. Tor och hans vänner utmanas i olika tävlingar för att bevisa att de är värdiga att komma in i borgen. Varken Tor eller hans vänner klarade av dessa utmaningar för att utmaningarna var omöjliga att klara av. Det visade sig att Utgårdaloke var samma jätte som Tor och han följe träffade i skogen. Tor och hans följe blev avvisade från borgen och hade en konversation med kungen som gjorde Tor väldigt arg. När han tog sin hammare och ville slå till Utgårdaloke försvann både han och borgen. Tor och hans vänner vandrade tillbaka till Trudvångarna.
Analys
Det typiska för den här historien, som brukar uppkomma i texter från den nordiska medeltiden, är att den handlar om gudar. Under den nordiska medeltiden skrevs nästan bara historier om hjältar och gudar, vilket gör den här sagan väldigt typisk för sin tid då den handlar om guden Tor. Ett annat drag som gör denna historien typisk för sin tid är personbeskrivningarna av karaktärerna. Det finns inga beskrivningar om deras inre, utan det beskrivs genom deras handlingar. Till exempel från texten där Tors bror Loke utmanar jätte i att äta så mycket som möjligt. På det sättet får man reda på en egenskap hos Loke genom hans handlande, vilket är ett väldigt typiskt drag från den nordiska medeltiden.
Typiska drag för sin tid uppkommer nästan hela tiden i texten. Ett drag som uppkommer väldigt ofta är att historien är väldigt ordknapp vilket är väldigt vanligt i texter som framkom under den nordiska medeltiden. Exempel från berättelsen: ”Men vid midnattstid vart det svårt jordskalv, så att jorden gick i vågor under dem och hela huset skalv.” Här visas tydligt att de inte direkt beskriver vad som händer utan talar lite mer i gåtor. På detta sätt undviker de även att skriva ut alla ord som de menar, vilket är typiskt för epoken, att skriva mer i gåtor och med mindre ord än vad vi skulle göra i våran tid.
Denna saga kan också kopplas till samhället som var under den nordiska medeltiden. Kvinnor hade nästan ingen makt under den här tiden och det visar sig i texten. Alla karaktärer är män, förutom en bondflicka som inte har någon större påverkan i historien. Detta är ju ett drag som har påverkats av samhället, om historien till exempel hade skrivits i våran tid hade det förmodligen varit med fler kvinnliga karaktärer. Samhället var verkligen inte jämställt på den tiden vilket också påverkar hur författare skrev sina berättelser. Sedan, som jag har nämnt tidigare, är det väldigt typiskt att sagorna handlar om hjältar och gudar. Det är ju för att människorna under medeltiden ville skriva om större saker än vardagliga problem, vilket visar sig i de flesta historierna och speciellt i ”Tors färd till Utgårdaloke”.
Uppdrag 4 - landskapslagar
Landskapslagar
Verket handlar om regler för hur bröllop ska arrangeras, för olika landskap, otrohet, lagar, regler och vem som bestämmer över olika beslut. Texten handlar också om hur man ska gå till väga för följa dessa och vilka straff som gäller om de bryts.
En man säger till sina vänner att följa efter hennes pappa för att bedja om henne. Han säger nej flera gånger vilket leder till att de får betala 3 marker per gång. Han samlar sina vänner och kidnappar henne. Det betyder då att han har lagligen tagit henne och inte våldtagit henne vilket han ej får straff för. Den som tar tjejen ifrån honom måste betala 40 marker varav 20 till målsägande, 10 till konungen och 10 till hundaret.
Analys
Verket består av typisk författarstil med äldre språk, typiska ord för epoken och annorlunda ordföljd. Verket är baserat på landslagar som var väldigt aktuellt då, med regler om hur saker ska gå till och vad det blir för straff. Kungen skulle ta del av betalningen och hade stort inflytande.
I texten står det: ”Nu får han sina fränders flock och följe och far efter sin fästmö för att bedja om henne. Då vägras hon honom, en gång och sedan ännu en gång” här ser man en hel del ord som är mycket gamla och som stämmer in på medeltiden så som t.ex ”fränders flock”. Språket och uppbyggnaden av meningarna samt ordföljderna stämmer mycket bra överens. Enligt epoken valde dessutom brudparen sällan varandra inför ett giftemål utan det var oftast släkten som gjorde upp om detta vilket stämmer överens. Man skulle gifta sig inom samhällsklass, men samtidigt enligt kyrkan så skulle man inte tvingas till giftemål men ändå fortsatte de mäktiga familjeöverhuvudet att bestämma.
Det var dessutom oftast fadern som bestämde vilket också stämmer överens med texten. Vi fick veta att det skett en sådan ganska så känd händelse då Den heliga Birgittas äldsta dotter skulle gifta sig. Birgittas make var den som bestämde och Birgitta protesterade, men detta hjälpte inte vilket tydligt visar att det var fadern som bestämde över det hela och ingen annan kunde påverka detta eller protestera. Kvinnan hade inte så mycket att säga till om då livsvillkoren för dem under denna period var mycket dålig. Under medeltiden fanns det regler och många lagar som bestämde vad en kvinna fick göra och inte. Alla kvinnor var beroende av sina män eller sina manliga släktingar. Precis detta stämmer överens med vårt verk då mannen bad fadern om lov till hans dotter vilket han nekade och det hade inte spelat någon roll om de älskade varandra för det var endast fadern som bestämde precis som epoken menar.
Fria kvinnor hade ingen rätt utan de representerades alltid av målsman vilka även bestämde över alla beslut som skulle fattas. Samhället, kulturen och miljön påverkar detta verk mycket, det är tydligt baserat på den nordiska medeltiden. Allting som har med kvinnosyn, regler och lagar för giftemål är taget från denna tids samhälle och kultur.
Källor:
Popularhistoria.se, ”Att gifta sig på medeltiden” (april 2005) hämtad: 14/3 – 2019, hämtad från: https://popularhistoria.se/sveriges-historia/medeltiden/att-gifta-sig-pa-medeltiden
Art-bin.com (the Art bin Articles and essays), Elsa Sjöholm (1995), ”Landskapslagarna – en spegling av medeltidens maktförhållanden” hämtad: 14/3 – 2019, hämtad från: https://art-bin.com/art/asjholm.html
Historiska.se, ”Kvinnor under medeltiden” hämtad: 14/3 – 2019, hämtad från: http://historiska.se/upptack-historien/artikel/kvinnor-under-medeltiden/
Verket handlar om regler för hur bröllop ska arrangeras, för olika landskap, otrohet, lagar, regler och vem som bestämmer över olika beslut. Texten handlar också om hur man ska gå till väga för följa dessa och vilka straff som gäller om de bryts.
En man säger till sina vänner att följa efter hennes pappa för att bedja om henne. Han säger nej flera gånger vilket leder till att de får betala 3 marker per gång. Han samlar sina vänner och kidnappar henne. Det betyder då att han har lagligen tagit henne och inte våldtagit henne vilket han ej får straff för. Den som tar tjejen ifrån honom måste betala 40 marker varav 20 till målsägande, 10 till konungen och 10 till hundaret.
Analys
Verket består av typisk författarstil med äldre språk, typiska ord för epoken och annorlunda ordföljd. Verket är baserat på landslagar som var väldigt aktuellt då, med regler om hur saker ska gå till och vad det blir för straff. Kungen skulle ta del av betalningen och hade stort inflytande.
I texten står det: ”Nu får han sina fränders flock och följe och far efter sin fästmö för att bedja om henne. Då vägras hon honom, en gång och sedan ännu en gång” här ser man en hel del ord som är mycket gamla och som stämmer in på medeltiden så som t.ex ”fränders flock”. Språket och uppbyggnaden av meningarna samt ordföljderna stämmer mycket bra överens. Enligt epoken valde dessutom brudparen sällan varandra inför ett giftemål utan det var oftast släkten som gjorde upp om detta vilket stämmer överens. Man skulle gifta sig inom samhällsklass, men samtidigt enligt kyrkan så skulle man inte tvingas till giftemål men ändå fortsatte de mäktiga familjeöverhuvudet att bestämma.
Det var dessutom oftast fadern som bestämde vilket också stämmer överens med texten. Vi fick veta att det skett en sådan ganska så känd händelse då Den heliga Birgittas äldsta dotter skulle gifta sig. Birgittas make var den som bestämde och Birgitta protesterade, men detta hjälpte inte vilket tydligt visar att det var fadern som bestämde över det hela och ingen annan kunde påverka detta eller protestera. Kvinnan hade inte så mycket att säga till om då livsvillkoren för dem under denna period var mycket dålig. Under medeltiden fanns det regler och många lagar som bestämde vad en kvinna fick göra och inte. Alla kvinnor var beroende av sina män eller sina manliga släktingar. Precis detta stämmer överens med vårt verk då mannen bad fadern om lov till hans dotter vilket han nekade och det hade inte spelat någon roll om de älskade varandra för det var endast fadern som bestämde precis som epoken menar.
Fria kvinnor hade ingen rätt utan de representerades alltid av målsman vilka även bestämde över alla beslut som skulle fattas. Samhället, kulturen och miljön påverkar detta verk mycket, det är tydligt baserat på den nordiska medeltiden. Allting som har med kvinnosyn, regler och lagar för giftemål är taget från denna tids samhälle och kultur.
Källor:
Popularhistoria.se, ”Att gifta sig på medeltiden” (april 2005) hämtad: 14/3 – 2019, hämtad från: https://popularhistoria.se/sveriges-historia/medeltiden/att-gifta-sig-pa-medeltiden
Art-bin.com (the Art bin Articles and essays), Elsa Sjöholm (1995), ”Landskapslagarna – en spegling av medeltidens maktförhållanden” hämtad: 14/3 – 2019, hämtad från: https://art-bin.com/art/asjholm.html
Historiska.se, ”Kvinnor under medeltiden” hämtad: 14/3 – 2019, hämtad från: http://historiska.se/upptack-historien/artikel/kvinnor-under-medeltiden/
måndag 4 mars 2019
Uppdrag 2- Samhället och litteraturen
Vi har nu anlänt till ett fridfullt Sverige, åren är början av 1100-talet. Precis innan vi hade anlänt till Sverige så hade landet kristnads. I samband med den nya religionens framträdande så kröntes också nya kungar i Svealand och Götaland. Dessa två är landets första rikskungar. Landet hade precis enats till ett land. Men Sverige är uppdelat i olika landskap. De olika landskapen styrs på olika sätt, då alla har egna lagar. Jämställdheten är inte stark, tex så var det bara fria män som var med i tinget och var med och bestämde.
Den här tiden var början på en ny era inom jordbruket. Nya maskiner introducerades till bönderna och det blev enklare för jordbrukarna att odla. Det här bidrog med en ökad skörd som sedan gjorde så att handeln kom igång och nya städer kom fram. Något som vi märker nu när vi är här är att människorna i samhället är uppdelade. Sverige är uppdelade i samhällsklasser. I Europa så var de också uppdelade men där nere har dem 4 stånd men här i Sverige har dem tre stånd. Adeln och prästerna är det första ståndet och de slapp och betala skatt. Dem fattigaste är längst ner i ståndet, alltså borgare och bönder. När vi bestämde oss för att besöka Sverige just under den här tiden förväntade vi oss inte att vi skulle hamna i ett krig. Den nya religionen i Sverige bidrog till att landet påbörjade korståg mot sina grannländer. Det land som drabbas mest utav Sveriges korståg är Finland.
Året är börja av 1300-talet Sverige har drabbats av politisk instabilitet. Den nuvarande kungen kung Birger och hans bröder Erik och Valdemar slogs om kungatronen. År 1317 så tillfångatas Eriks och Valdemar utav Birger och kung Birger lämnar bröderna i en fängelsehåla. Bröderna dör i håla pågrund av svält och törst. Birger avsätts från sin tron och hans brorson Magnus väljs till svensk kung. Kung Magnus ändrar mycket i Sverige under tiden som ledare. Sverige fick sin första lagsamling som gällde hela landet. De gamla landskapslagarna ändras så att hela landet har samma lagar. Träldomen i Sverige avskaffas också under Magnus ledning. Sverige får nya lagar och samhället anpassar sig till de nya lagarna. Norden drabbas av en katastrof under mitten av 1300-talet. Digerdöden anlände till Norge först genom ett engelskt fartyg. Kort efter sprids sjukdomen ut över hela norden. Pesten är en katastrof för samhället i norden. Man beräknar att en tredje del utav nordens befolkning nu är döda. Vissa ställen i norden är nu helt utrotade pågrund av pesten.
När vi kom till Sverige och tog del av litteraturen där insåg vi att mycket av de litterära verken var skrivna på latin och att det var mest religösa texter. Vi fick höra av en präst att den äldre nordiska medeltids litteraturen till en början bestod av runinskrifter men att det ändrades när kristendomen och det latinska alfabetet infördes i litteraturen.
Något annat som vi fick ta del av var de svenska landskapslagarna, där den äldsta nedtecknade lagen var Västgötalagen. Dessa lagar gav oss en liten större inblick i hur samhället ser ut och fungerar. De medeltida samhällets levnadssätt och tankesätt speglas tydligt i dessa lagar vilket ger oss en unik insyn i hur folk lever här. Ett exempel i Västgötalagen är ”Dräper någon sin husbonde, det är nidingsverk” detta betyder ungefär att det är ett allvarligt brott att dräpa sin husbonde och att personen som begick det måste straffas på något sätt. Sättet som lagen är skriven på är väldigt olikt våra lagar som vi har idag, då de är mer allmänna och abstrakta och inte lika konkreta som dessa. Västgötalagen handlar om just ett brott och konsekvenserna av det medan våra lagar kan täcka flera olika brott beroende på hur det gick till eller hur allvarligt det var. Detta beror delvis på att de medeltida lagarna är uppbyggda på litterära och poetiska texter som har utformats till lagtexter vilket gör att de är unika. De medeltida lagarna berättar på ett korthugget men målande sätt på hur rättsfall kan se ut och vad konsekvenserna blir. Lite så fungerar även samhället, korthugget och konkret där litteratur och poesi har en stor påverkan.
Källor:
So – rummet.se, ”Sverige och Norden på medeltiden 1050 – 1520” Robert de Vries och Hans Thorbjörnsson (Uppdaterad 16/1 – 2019)
https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/medeltiden/sverige-och-norden-pa-medeltiden#
Historiska.se ”Medeltid – när, var, hur?”
http://historiska.se/upptack-historien/artikel/medeltid-nar-var-hur/
Boken: källan, litteraturhistoria av Anita Kretz
Boken: fixa litteraturen 2 av Pär Sahlin, Ann- Sofie Lindholm och Helga Stensson
Den här tiden var början på en ny era inom jordbruket. Nya maskiner introducerades till bönderna och det blev enklare för jordbrukarna att odla. Det här bidrog med en ökad skörd som sedan gjorde så att handeln kom igång och nya städer kom fram. Något som vi märker nu när vi är här är att människorna i samhället är uppdelade. Sverige är uppdelade i samhällsklasser. I Europa så var de också uppdelade men där nere har dem 4 stånd men här i Sverige har dem tre stånd. Adeln och prästerna är det första ståndet och de slapp och betala skatt. Dem fattigaste är längst ner i ståndet, alltså borgare och bönder. När vi bestämde oss för att besöka Sverige just under den här tiden förväntade vi oss inte att vi skulle hamna i ett krig. Den nya religionen i Sverige bidrog till att landet påbörjade korståg mot sina grannländer. Det land som drabbas mest utav Sveriges korståg är Finland.
Året är börja av 1300-talet Sverige har drabbats av politisk instabilitet. Den nuvarande kungen kung Birger och hans bröder Erik och Valdemar slogs om kungatronen. År 1317 så tillfångatas Eriks och Valdemar utav Birger och kung Birger lämnar bröderna i en fängelsehåla. Bröderna dör i håla pågrund av svält och törst. Birger avsätts från sin tron och hans brorson Magnus väljs till svensk kung. Kung Magnus ändrar mycket i Sverige under tiden som ledare. Sverige fick sin första lagsamling som gällde hela landet. De gamla landskapslagarna ändras så att hela landet har samma lagar. Träldomen i Sverige avskaffas också under Magnus ledning. Sverige får nya lagar och samhället anpassar sig till de nya lagarna. Norden drabbas av en katastrof under mitten av 1300-talet. Digerdöden anlände till Norge först genom ett engelskt fartyg. Kort efter sprids sjukdomen ut över hela norden. Pesten är en katastrof för samhället i norden. Man beräknar att en tredje del utav nordens befolkning nu är döda. Vissa ställen i norden är nu helt utrotade pågrund av pesten.
När vi kom till Sverige och tog del av litteraturen där insåg vi att mycket av de litterära verken var skrivna på latin och att det var mest religösa texter. Vi fick höra av en präst att den äldre nordiska medeltids litteraturen till en början bestod av runinskrifter men att det ändrades när kristendomen och det latinska alfabetet infördes i litteraturen.
Något annat som vi fick ta del av var de svenska landskapslagarna, där den äldsta nedtecknade lagen var Västgötalagen. Dessa lagar gav oss en liten större inblick i hur samhället ser ut och fungerar. De medeltida samhällets levnadssätt och tankesätt speglas tydligt i dessa lagar vilket ger oss en unik insyn i hur folk lever här. Ett exempel i Västgötalagen är ”Dräper någon sin husbonde, det är nidingsverk” detta betyder ungefär att det är ett allvarligt brott att dräpa sin husbonde och att personen som begick det måste straffas på något sätt. Sättet som lagen är skriven på är väldigt olikt våra lagar som vi har idag, då de är mer allmänna och abstrakta och inte lika konkreta som dessa. Västgötalagen handlar om just ett brott och konsekvenserna av det medan våra lagar kan täcka flera olika brott beroende på hur det gick till eller hur allvarligt det var. Detta beror delvis på att de medeltida lagarna är uppbyggda på litterära och poetiska texter som har utformats till lagtexter vilket gör att de är unika. De medeltida lagarna berättar på ett korthugget men målande sätt på hur rättsfall kan se ut och vad konsekvenserna blir. Lite så fungerar även samhället, korthugget och konkret där litteratur och poesi har en stor påverkan.
Källor:
So – rummet.se, ”Sverige och Norden på medeltiden 1050 – 1520” Robert de Vries och Hans Thorbjörnsson (Uppdaterad 16/1 – 2019)
https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/medeltiden/sverige-och-norden-pa-medeltiden#
Historiska.se ”Medeltid – när, var, hur?”
http://historiska.se/upptack-historien/artikel/medeltid-nar-var-hur/
Boken: källan, litteraturhistoria av Anita Kretz
Boken: fixa litteraturen 2 av Pär Sahlin, Ann- Sofie Lindholm och Helga Stensson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)