Verket handlar om regler för hur bröllop ska arrangeras, för olika landskap, otrohet, lagar, regler och vem som bestämmer över olika beslut. Texten handlar också om hur man ska gå till väga för följa dessa och vilka straff som gäller om de bryts.
En man säger till sina vänner att följa efter hennes pappa för att bedja om henne. Han säger nej flera gånger vilket leder till att de får betala 3 marker per gång. Han samlar sina vänner och kidnappar henne. Det betyder då att han har lagligen tagit henne och inte våldtagit henne vilket han ej får straff för. Den som tar tjejen ifrån honom måste betala 40 marker varav 20 till målsägande, 10 till konungen och 10 till hundaret.
Analys
Verket består av typisk författarstil med äldre språk, typiska ord för epoken och annorlunda ordföljd. Verket är baserat på landslagar som var väldigt aktuellt då, med regler om hur saker ska gå till och vad det blir för straff. Kungen skulle ta del av betalningen och hade stort inflytande.
I texten står det: ”Nu får han sina fränders flock och följe och far efter sin fästmö för att bedja om henne. Då vägras hon honom, en gång och sedan ännu en gång” här ser man en hel del ord som är mycket gamla och som stämmer in på medeltiden så som t.ex ”fränders flock”. Språket och uppbyggnaden av meningarna samt ordföljderna stämmer mycket bra överens. Enligt epoken valde dessutom brudparen sällan varandra inför ett giftemål utan det var oftast släkten som gjorde upp om detta vilket stämmer överens. Man skulle gifta sig inom samhällsklass, men samtidigt enligt kyrkan så skulle man inte tvingas till giftemål men ändå fortsatte de mäktiga familjeöverhuvudet att bestämma.
Det var dessutom oftast fadern som bestämde vilket också stämmer överens med texten. Vi fick veta att det skett en sådan ganska så känd händelse då Den heliga Birgittas äldsta dotter skulle gifta sig. Birgittas make var den som bestämde och Birgitta protesterade, men detta hjälpte inte vilket tydligt visar att det var fadern som bestämde över det hela och ingen annan kunde påverka detta eller protestera. Kvinnan hade inte så mycket att säga till om då livsvillkoren för dem under denna period var mycket dålig. Under medeltiden fanns det regler och många lagar som bestämde vad en kvinna fick göra och inte. Alla kvinnor var beroende av sina män eller sina manliga släktingar. Precis detta stämmer överens med vårt verk då mannen bad fadern om lov till hans dotter vilket han nekade och det hade inte spelat någon roll om de älskade varandra för det var endast fadern som bestämde precis som epoken menar.
Fria kvinnor hade ingen rätt utan de representerades alltid av målsman vilka även bestämde över alla beslut som skulle fattas. Samhället, kulturen och miljön påverkar detta verk mycket, det är tydligt baserat på den nordiska medeltiden. Allting som har med kvinnosyn, regler och lagar för giftemål är taget från denna tids samhälle och kultur.
Källor:
Popularhistoria.se, ”Att gifta sig på medeltiden” (april 2005) hämtad: 14/3 – 2019, hämtad från: https://popularhistoria.se/sveriges-historia/medeltiden/att-gifta-sig-pa-medeltiden
Art-bin.com (the Art bin Articles and essays), Elsa Sjöholm (1995), ”Landskapslagarna – en spegling av medeltidens maktförhållanden” hämtad: 14/3 – 2019, hämtad från: https://art-bin.com/art/asjholm.html
Historiska.se, ”Kvinnor under medeltiden” hämtad: 14/3 – 2019, hämtad från: http://historiska.se/upptack-historien/artikel/kvinnor-under-medeltiden/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar