Uppdrag 3-Den litterära epoken

Nordisk mytologi
Denna gång befinner vi oss i en by i Sverige och vi träffade nyss på två trevliga  invånare som sitter  och berättar för oss om den nordiska litteraturen. De förklarar att det i norden tog längre tid för den kristna kulturen och dess idéer som utmärker just medeltiden att få fäste. I den tidiga nordiska litteraturhistorien är sagor och dikter som tillkom mest på Island det som uppmärksammats. De berättar att i Sverige fick den kristna och den höviska epiken sina första mer framträdande författare. Sverige nåddes alltså av de kulturella strömningarna från resterande Europa. Dock utgick de äldsta texterna från det äldre självständiga bondesamhälle samt dess behov av ordning och lag. De berättar också att den nordiska mytologin har en stor plats i den nordiska medeltiden och baseras mycket på den asatro som va då. De var även mycket påhittade historier, myter, dikter och sagor om riddare och den höviska kultren då detta är en stor del av litteraturen. Mycket av detta är tydligen taget och inspirerat av den grekiska och romerska mytologin och som man ser kommit tillbaka igen. De berättar också att en skillnad som utgör är at det blivit allt grövre och hemskare. Det är helt enkelt en råare form än vad det var tidigare. En annan skillnad som finns mellan antiken och medeltiden är att antiken handlade mer om hjältar och utspelade sig mycket i Grekland och Rom. Medeltiden däremot har mer utmärkande drag så som den typiska riddarkulturen och det religiös då den katolska kyrkan får mer inflytande

De berättar till exempel om Heliga Birgitta som blev helgon förklarat av påven. Hon skrev religösa texter som handlade om uppenbarelser hon upplevt. De visar oss även runor med runskrifter.

Den isländska litteraturen
På Island är litteraturen lite annorlunda än vad den är i Sverige. Vi tog en långfärd med båt till ön som kallar sig för Island. På ön träffar vi en vis man som gärna vill dela med sig av Islands historia och litteratur under medeltiden. Kristendomen infördes på Island under 1000-talet. Det var hövdingarnas barn som blev präster efter inflytandet av kristendomen. Dessa präster skrev ner berättelser, myter och dikter från hednisk tid med en stark känsla för Islands kulturella egenart.  Han förklarade att isländsk dikt bygger på en egen hednisk tradition och detta gäller både isländska sagorna och lyrik som Eddadikter och skaldedikter.

Eddadikter är de dikter som har funnits längst. Vissa tillkom redan så tidigt som under 800-talet. Eddadikter är den viktigaste källan som vi äger om germansk hednisk mytologi och livssyn, förklarar mannen. Eddadikter är av två slag, vilket är gudadikter och hjältedikter.

Den vise mannen som vi träffade visade oss ett exempel på en gudadikt, nämligen Trymskvädet. Den handlar om guden Tor som letar efter sin stulna hammare. Som vi förstod handlar gudadikter om gudar från den nordiska mytologin. Hjältedikter handlar om olika hjältedåd och det var på detta sätt eddadikter framträdde, genom att berätta om hjältar och gudar.

Skillnaden på skaldedikter och eddadikter var att skaldedikternas författare var kända medan eddadikternas författare var okända. Det var alltså verkliga yrkesdiktare som skrev skaldedikter. Eddadikter och skaldedikter var alltså den lyrik som användes på Island under denna tidsepok. De skrevs inte ner utan berättades bara. Därför använde sig det nordiska folket av allitteration för att komma ihåg berättelserna bättre, vilket var ett typiskt drag för litteraturen under den nordiska medeltiden.

Isländska sagor fanns på Island under denna tiden. Det delades in i tre olika grupper: släktsagor, historiska sagor och forntidssagor. Det som är typiskt med isländska sagor är att berättarstilen i sagorna är klar, åskådliga och ordknapp. Människorna i berättelserna är kärva och behärskade av naturen. De uttrycker sig ofta fåordigt och ofta underfundigt humoristiskt. De tror även mycket på ödet i sagorna. Det som de högre makterna har bestämt kan ingen människa undgå. Personbeskrivning är inget som används så mycket. Karaktärers inre egenskaper beskrivs aldrig direkt utan visas genom personens handlingar och sätt att tala. Efter att den vise mannen har förklarat detta för oss tackar vi honom och fortsätter på våran resa.

Källor:
Boken: (människans texter) Litteraturen av Anders Lindqvist och Karl Lindqvist

So – rummet.se, ”Sverige och Norden på medeltiden 1050 – 1520” Robert de Vries och Hans Thorbjörnsson (uppdaterad 16/1 – 2019) hämtad från:

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/medeltiden/sverige-och-norden-pa-medeltiden#

Litteraturhistorien.se, (skönlitteratur genom seklerna) ”Medeltiden” hämtad från:
https://litteraturhistorien.se/medeltiden.htmlhttps://litteraturhistorien.se/medeltiden.html

Boken: (människans texter) Litteraturen av Anders Lindqvist och Karl Lindqvist

So – rummet.se, ”Heliga Birgitta” Carsten Ryytty (uppdaterad 12 juni – 2017) hämtad från:
https://www.so-rummet.se/kategorier/heliga-birgitta

Gymnasiesvenska.wordpress.com, ”Litteraturhistoria 1” hämtad från:
https://gymnasiesvenska.wordpress.com/litteraturhistoria/

Boken: Den levande litteraturen av Ulf Jansson